Det är lätt att avfärda plastikkirurgi som någonting fåfängt och som inte fyller någon funktion annat än att ge exempelvis större bröst. Ser man det så – då anser vi att man enbart ser det utifrån betraktarens perspektiv. Det handlar nämligen om mycket mer än så, det ligger djupare och det handlar om att man hjälper en person till ett bättre liv. Lider man av att se att sina bröst är av ojämn storlek, att näsan är krokig eller att magen är ”degig” – ja, då är det också väldigt lätt att man gräver ned sig, får ett dåligt självförtroende och därmed inte ger sig själv möjligheten att leva livet fullt ut.
Plastikkirurgi sker – det här är extremt viktigt – aldrig för någon annans skull: det är alltid patientens egna önskemål och behov som sätts i första rummet. Det man dessutoms ka tillägga är att plastikkirurgi är ett tudelat område där vi även har den rekonstruktiva delen och där man inom denna ser till att hjälpa exempelvis brännskadade personer, där man hjälper barn som föds med LKG (läpp, käke och gomspalt) och där exempelvis cancerpatienter får den hjälp som man behöver. Att – med detta i åtanke – avfärda plastikkirurgi med ordet fåfänga; det är inte bara dumt – det är respektlöst och i det närmaste idiotiskt.
Den estetiska kirurgin är den del vi ska titta lite närmare på här och där vi först och främsts ka titta lite närmare på den gemensamma nämnaren mellan alla typer av ingrepp som inkluderas i detta. Det spelar nämligen ingen roll om det handlar om ett rumplyft, om det handlar om en bröstförstoring- eller förminskning, om ett ansiktslyft eller om en fettsugning: det inledande samtalet mellan kirurg och patient är det viktigaste steget.
Vid detta patientsamtal så kan man nämligen i lugn och ro gå igenom patientens förväntningar, man kan titta närmare på varför ingreppet kommit på tapeten, man tittar på risker, man överväger alternativ och man berättar utförligt om vad ingreppet i fråga innebär – konvalescens, risker, bedövning, smärta och så vidare. Kirurgen å sin sida vill veta om status – är patienten exempelvis rökare eller går under stark medicinering? – och gör utifrån denna information en bedömning. Det handlar här om en tvåvägskommunikation där ett förtroende byggs upp och som i slutändan leder till ett tryggare ingrepp.
Patientsamtalet är extremt viktigt och utgör en stor del av ingreppet – oavsett vilket. Hur ställer sig kliniken till sekretess, hur många dagar måste jag vila, kommer jag att få några biverkningar – i så fall vilka – är min målbild realistiskt, hur mycket kostar det? Frågor som varje patient funderar på och där svaren ges av kirurgen som ska utföra ingreppet i fråga.
Vanliga frågor om estetisk kirurgi
Det vi tänkte göra här är att sammanställa några vanliga frågor om estetisk kirurgi och genom att svara på dessa ge en lite bättre bild av området. Låt oss börja direkt
- Hur blir man plastikkirurg?
Svar: Plastikkirurgi är en basspecialitet och det innebär att du först måste genomföra en läkarutbildning och därefter AT-tjänst. Därefter så söker man ST-tjänst inom plastikkirurgi där man under fem års tid får tjänstgöra – under handledning från en erfaren kirurg.
- Vilka är det vanligaste ingreppen inom estetisk kirurgi?
Svar: det finns inga exakta siffror och ”topplista” men till de vanligaste så kan vi – utan inbördes ordning – nämna bland annat: bröstförstoring, ansiktslyft, bröstförminskning, ögonlocksplastik och fettsugningar.
- Jag är under 18 år – kan jag trots det operera exempelvis min näsa eller mina bröst?
Svar: Här kommer dina föräldrar att få skriva ett intyg. Viktigt är även att poängtera att du för att genomföra dessa typer av ingrepp måste vara färdigutvecklad och växt färdigt. Många kirurger utför inte ingrepp på någon som inte är myndig och det är just av den anledningen. Patientsamtalet spelar en stor roll och detsamma gör bedömningen av individen – både fysiskt och psykiskt.